"Jag är en rätt så vanlig människa, i lagom ålder. Mamma till fyra barn, jobbar inom vården och så skriver jag en del. Men jag är också jägare. Älgjägare. En sån som sitter på pass. Tråkigt tycker vissa, härligt tycker jag."
Så börjar inledningen till Jonna Ericssons annorlunda jaktbok skriven för jägare och vanligt folk som kanske känner en jägare, skulle jag tro.

Jonna Ericsson delar med sig av sina funderingar och naturupplevelser från älgpassen i södra Jämtland. Vi får också veta lite om jaktlagets jämthundar i några korta historier. Några traditionella jakthistorier med lokal förankring får vi också ta del av. Exempelvis den om Jonnas första och andra älg och batteritorsk mitt upp i allt ståhej i skogen. Den hösten sköt Jonnas tre älgar och jaktkamraterna hotade skämtsamt om att ladda hennes gevär med lösplugg.

En stor sak med att jaga älg är också att få andas skog och få uppleva svävande örnar och kanske få se en en björn. Några recept får vi också av Jonna och tips på hur rätterna ska avnjutas.

De gamla jakthistorierna från Böle Jaktlag kommer också och de handlar om allt från armé-mausers som kastas i ån, stulna 13-taggare och provinsialläkaren som råkade få med sig hagelbössan till älgjakten den där morgonen när han försov sig. Den här boken med betraktelser från Jämtland kommer med all säkerhet att glädja många jägare och vänner till sådana i hela Sverige året runt långt utanför älgjaktstiden.